Kan Estrid Ericson inspirerats av föremål från Etnografiska museet i sitt skapande? Vi fick frågan av Svenskt Tenn och gick på jakt efter svaret i våra samlingar.
Estrid Ericson som grundade Svenskt Tenn föddes i Öregrund 1894 med efternamnet Erikson, och hon dog 1981. Estrid växte upp i Hjo, där hennes far var källarmästare. Hon utbildade sig till teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm. Efter att ha arbetat en termin i Hjo som teckningslärare grundade hon 1924 Svenskt Tenn AB, tillsammans med Nils Fougstedt. Estrid hade fått en mindre summa pengar i arv efter sin far, vilket var till hjälp. Företaget drev hon fram till 1978, samma år som hon fyllde 84. Den första tiden låg firman på Smålandsgatan 40, men flyttade 1927 till sin nuvarande adress på Strandvägen 5.
De första åren arbetade Estrid främst med att formge tenn. Hon samarbetade i allt större utsträckning med bland andra Uno Åhrén, Björn Trägårdh, Anna Petrus och från 1934 framför allt med Josef Frank. Redan vid starten innehöll sortimentet hundratals artiklar för att mot slutet av tennets guldålder, i början av 1930-talet, ha långt över tusen artiklar. Därefter minskade antalet nyheter. Det förekom en del nytillskott som var variationer på föremål formgivna i början av 1930-talet eller tidigare. Under sina sista år i livet återgick Estrid till att arbeta med tenn.
Vas, Svenskt Tenn
Det vi ska titta lite närmare på är en peruansk vas eller urna som lanserades av Estrid Ericson under sent 1920-tal. Jag fick av firma Svenskt Tenn frågan om vi på Etnografiska museet hade ett föremål som hon kunde ha inspirerats av då hon ritade vasen samt en skiss av hur den såg ut. Det fanns ingen notering i vår databas Carlotta om att Estrid Ericson skulle ha besökt museet när det på den tiden låg på Wallingatan. I samlingarna har vi flera skåpsrader fyllda med amerikansk keramik.
Förhoppningen stod nu till att jag skulle hitta något som påminde om det föremål hon hade ritat. Jag hittade många som påminde om vasen, men helt utan dekor. Efter några timmars letande trodde jag inte mina ögon! Längst in i ett skåp stod en nästan identisk vas med den som Estrid ritade under sent 1920-tal. Det som skilde dem åt var naturligtvis materialet, originalet i keramik och Estrids i tenn.
På vägen från museet stannade jag på Strandvägen nummer 5. Jag gick in i butiken och i ett skåp stod vasen tillverkad i tenn. Jag bad att få se på den och affärsbiträden lyfte fram den. Samma storlek och samma mönster – nu var det ingen som helst tvekan om att det var vasen som stod bortglömd längst in i ett av museets skåp som hon tagit starkt intryck av.
Till vänster: flaska från samlingarna. Till höger: flaska från Svenskt Tenn, bild ur boken ”Estrid Ericson Orkidé i vinterlandet”.
I butiken såg jag fler föremål som påminde om de jag under mitt letande sett i våra skåp. Vid en jämförelse kunde jag konstatera att vi även har en flaska i form av en rund fisk som hon har använt som förebild. Jag är säker på att vi med en djupare kartläggning kommer att hitta ännu fler föremål i samlingarna, som har inspirerat en av vår tids viktigaste inredare och inspiratörer av den moderna formgivningen, Estrid Ericson.
” … hur ohämmat mångkulturell och okonventionell Ericsons smak var. Under Svenskt Tenns eklektiska formparaply samsas influenser av allt ifrån svensk allmoge, engelsk windsorstil och stram modernism till Mingbronser och kongolesisk batik, som i hennes älskade elefanttyg. …denna vilda mix av stilar från när och fjärran, gammalt och nytt, högt och lågt… Att skapa en trivsam helhet av detta häftiga hopkok var Estrid Ericsons största konststycke. „
— Birgitta Rubin, konstkritiker, journalist och författare (källa Wikipedia)
Titelbild: Stockholmsutställningen 1930. I fönstret till Svenskt Tenns utställningsdel står en vas som nu är slät och större. Den har dock samma påtagliga form som den Estrid Ericson lät sig inspireras av på Etnografiska Museet på tjugotalet.
Christian Stadius är konservator och ansvarar för att delar av Världskulturmuseernas samlingar bevaras och är tillgängliga för forskare och besökare. Han är utbildad och examinerad vid Göteborgs Universitet.
