För 85 år sedan låg Etnografiska museet mitt inne i Stockholm, i lokaler på Wallingatan (eller Vallingatan) 1 och 2 i de två hus som ligger närmast Adolf Fredriks kyrka. Hit flyttade Kungliga Vetenskapsakademien och Naturhistoriska riksmuseet redan 1828. Vid denna tid var fortfarande de etnografiska samlingarna en del av Riksmuseets vertebratavdelning (avdelning för ryggradsdjur).

Tills slut, år 1900, inrättades en egen avdelning, Riksmuseets etnografiska avdelning, och Hjalmar Stolpe blev dess föreståndare. Avdelningen fick husera på Wallingatan 1, en byggnad som ursprungligen var ett bostadshus men som sedan 1878 hade haft utställningslokaler på bottenvåningen och tjänstelokaler på andra våningen. På andra sidan gatan i det pampiga Westmanska palatset på Wallingatan 2 klämde man in de naturhistoriska samlingarna.

Wallingatan 1 1927 och 2015

Samlingarna växte dock snabbt och behovet av nya lokaler var stort. Ute på Frescati påbörjades bygget av ett helt nytt jättemuseum och successivt flyttade den ena avdelningen efter den andre ut till sina nya lokaler. Det fanns planer på att bygga ytterligare en byggnad som skulle inrymma den etnografiska avdelningen men dessa planer verkställdes aldrig och istället blev alltså de etnografiska samlingarna kvar på Wallingatan.

När nu övriga avdelningar lämnade Westmanska palatset på andra sidan Wallingatan kunde man även börja nyttja denna byggnad under en kortare tid. Det var dock tillfälligt, staten hade köpt byggnaden och en stor ombyggnad var planerad. Men under 1917-1920 använde Etnografiska avdelningen lokalen för utställningar. Och även efter ombyggnaden användes huset för magasinering av delar av museets samlingar. Men på Wallingatan 1 och Holländargatan fanns alltså huvuddelen av de etnografiska samlingarna ända fram till 1930 då flytten gick ut till kasernerna vid Djurgårdsbrunnsvägen. Under denna period hade samlingarna ökat från 18 000 till 100 000.

Wallingatan 2, 1920 och 2015. På fasaden kan man läsa “Riksmuseets etnografiska avdelning. De extra våningsplanen tillkom på 1920-talet.

Fastigheten på Wallingatan 1 revs 1930 och ersattes av den nuvarande som byggdes 1931. I museets bildarkiv kan man hitta ett flertal bilder från denna epok om man söker på Wallingatan. Dessa är tagna under åren 1909 – 1930.

Wallingatan 1, 1927 och 2015. Bilden är tagen inne på Adolf Fredriks kyrkogård. Huset revs 1930. Det intilliggande Fenixpalatset (Wallingatan 3), som inte fanns då översta bilden i detta blogginlägg togs, invigdes redan 1912.

Skyltarna på fasaderna på fastigheten på Wallingatan 1/Holländargatan 17A har ändrats under åren. På en bild från 1909 kan man läsa på fasaden ”Riksmuseets etnografiska samling” och ”Riksmuseets samling af …” (bild 0292.0001”). På en senare bild från 1920 har texten ändrats till ”Riksmuseets etnografiska afdelning”, en text som även sattes upp på fasaden mot Holländargatan. Dessa skyltar satt fortfarande kvar ända fram till det att huset revs 1930.