• Den kvinnliga faraon som suddades ut ur historien

    25 May, 2015 | Bevarande, Föremål | 1 kommentar

    När vi tänker på det forntida Egypten tänker vi kanske på namn som Tutankhamon, Cleopatra eller Ramses. Men det är inte så många som känner till Hatshepsut, vilket är synd då hon är en viktig figur i Egyptens historia. Hon var något så ovanligt som en kvinnlig farao.

    Hatshepsut var farao 1502-1482 f Kr, men hon utsattes för flera försök att radera henne från historieböckerna. Först av efterträdarna på tronen och långt senare även av de arkeologer som upptäckte henne, men inte kunde tänka sig en mäktig kvinnlig farao. Det sägs att Hatshepsut, kungahustru som så småningom själv blev Egyptens härskare, var motarbetad under hela sitt liv. Anledningen tros idag inte vara avundsjuka utan ett försök att upprätthålla den gudomliga ordningen i avsaknad av ett kvinnligt avbrott. Kungen, som enligt den fornegyptiska ideologin var av manskön, skulle inte kunna ifrågasättas eller få sin makt rubbad. Hon lyckades trots detta ta den fulla makten och var en få kvinnliga faraoner som regerade under det forntida Egyptens 3000 år långa historia.

    Statyhuvud Hatshepsut

    Statyhuvud Hatshepsut. Från Medelhavsmuseets samlingar.

    På Medelhavsmuseet har vi tre föremål utställda som tillhört Hatshepsut. Hennes monter finner vi som en av sex nedslag bland faraoner. Föremålen av Hatshepsut här på museet har kommit hit på olika vägar. Ett statyhuvud (se bilden) kommer från utgrävningar i staden i Sesebi i Nubien, 1936-37. Huvudet är i ungefär hälften av naturlig storlek och är gjort av granit. Man tror att det föreställer just Hatshepsut på grund av att stilen liknar avbildningar av henne som hittats i Deir el-Bahri, men man kan inte vara helt säker eftersom det inte finns något namn bevarat på statyhuvudet. Att det hittades på just denna plats, i en stad som är förknippad med Akhenaten, en kung i den senare delen av 18:e dynastin, antyder att det fanns en faraonsk bosättning där före Akhenaten. Pågående forskning på platsen och dess resultat blir intressanta att följa.

    Hatshepsut_MET_269x404

    Hatshepsut. Bildkälla: http://metmuseum.org

    Hatshepsut porträtterade sig som en man, där den tidigare smala och graciösa drottningen transformerades till en barbröstad man med stora muskler och det traditionella faraonska skägget. På grund av hennes kön och det sätt hon tog tronen var hon ute på hal is och gjorde det många ledare gjort i alla tider – hon förnyade sig själv. Detta gjorde hon genom förändringar i titlar och utseende, men även genom att skapa en myt om sig själv, avlad av guden Amon själv.

    Hatshepsut anses vara en av de mest framgångsrika faraonerna. Hon byggde stora monument över hela landet men som allra mest kring Thebe (dagens Luxor). Kanske det mest storslagna var det imponerande templet i Deir el-Bahri som idag anses som ett av det forna Egyptens arkitektoniska under. Landet hade fredliga förbindelser med grannländerna, med endast små avbrott av oroligheter. Handeln hade stora framgångar, bland annat återupptogs byteshandel med landet Punt (som förmodligen låg någonstans vid Afrikas horn) där båtarna fylldes med lyxiga varor såsom elfenben, guld och exotiska djurskinn. Egypten blomstrade.

    Templet i Deir el-Bahri

    Templet i Deir el-Bahri. Bildkälla: Wikimedia Commons.

    Ett annat föremål påmuseet är en relief (se bild) som köptes in av samlaren Major R.G. Gayer-Anderson 1932. Den kommer troligen från just hennes tempel i Deir el-Bahri i Thebe, eftersom det i Egyptiska museet i Kairo finns liknande plaketter som man vet kommer från det templet. I reliefen står hennes tronnamn skrivet i en kartusch: MAat-kA-ra. Det är kraftfullt namn då det är en sammansättning av maat: ett begrepp för sanningen och rättvisan, ka: ande eller själ och ra: den mäktiga guden ra. Tillsammans kan man utläsa namnet som ”Maat är ras själ”. Föremålet är gjort av kalksten och har en gång fallit isär, men är idag sammansatt med lim.

    Relief från Medelhavsmuseet

    Relief från Medelhavsmuseet.

    Hatshepsut valde att helt ta makten från prinsen Thutmose III. Detta var kontroversiellt, det fanns inte ens ett ord för en kvinna som blev farao. Ordet för drottning betydde endast kungens fru, då det inte skulle vara möjligt att både vara kvinna och farao. Hatshepsut kom att kalla sig farao och tog sig manliga titlar, ibland blev det en mix av de två såsom hans majestät: hon själv.

    Det tredje utställda föremålet från Hatshepsut är en skarabé. (Se artikelbilden längst upp.) Den är donerad av Mr Sven Kinnwall. Den är gjord i grönglaserad sten. Påundersidan ser vi återigen Hatshepsuts tronnamn skrivet. Genom föremålet löper ett trädningshål.

    Hatshepsut dog efter 22 år på tronen när hon var i sena 40-års-åldern. Efter hennes död tog Thutmose III som väntat makten, men det var inte förrän 30 år senare som han började radera Hatshepsut från historien. Över hela Egypten raderades hennes namn från officiella dokument och statyer föreställande henne som farao krossades och lades i en massgrav. Som en följd av detta tog det lång tid för eftervärldens vetenskapsmän att upptäcka Hatshepsut, och processen blev komplicerad när man väl började pussla ihop de delar som är kvar.

    Hatshepsut

    Hatshepsut. Bildkälla: http://www.metmuseum.org

    Upptäckten av Hatshepsut visar på attityder i det antika Egypten men även i forskarnas samtid. Hon bortförklarades som maktgalen och den ena forskaren var mer negativt inställd än den andra. Man skrev om hur Thutmose III föraktade henne och bara väntade på att få förgöra henne. På 1960-talet skrev forskare att det förmodligen handlade om en stark man bakom kvinnan, att hon inte kunde ha blivit så framgångsrik utan manlig inblandning. Idag ser man sådana uttalanden som en kraftig underskattning av Hatshepsut. Nu förklaras dessa skrifter som gjorda av män från en viss generation, för idag tänker forskarna annorlunda. Idag säger man att det handlade om en politisk kris, kanske fanns ett hot från en annan familj att ta över tronen. Kanske behövde hon vara farao och bevara tronen för sin styvson. Men varför dröjde det 30 år tills Thutmose III började förstöra hennes minne? Mest troligt var att hon var för framgångsrik, en farlig föregångare som det var bäst att radera ut så att det inte skapades en möjlighet för andra kvinnor att hamna bland den långa linjen av manliga faraoner.

    Hatshepsut

    Bildkälla: Wikimedia Commons.

    1822 när man lyckades förstå hieroglyfer insåg man att Hatshepsut hade funnits. 1903 hittades hennes tomma sarkofag, men först 2007 identifierade man det som man tror är hennes mumie och som idag finns på Egyptiska museet i Kairo. Historien om henne är en berättelse om vem som skriver historien, men även om hur vi väljer att tolka den. Trots att hon blev starkt motarbetad lyckades Hatshepsut bli farao och försöken att radera ut henne ur historien misslyckades i längden. Idag kallas hon den första mäktiga kvinnan i historien, som vi är informerade om.

    “Mitt hjärta vänder nu åt det enda hållet och det andra när jag tänker på vad folket kommer att säga – de som ser mina monument i de år som komma skall, och som kommer tala om det jag utfört.”

    Så lyder inskriptionen på en obelisk som Hatshepsut lät uppföra strax före sin död. Och visst finns det mycket att berätta om henne! På de museivisningar jag och mina kollegor har väcker hon många frågor. En del har aldrig hört talas om henne, men idag sker det allt oftare att besökare känner till henne, åtminstone till namnet. Detta ger oss möjligheten att berätta om hennes fantastiskt intressanta liv utifrån de föremål vi har här på museet.

    emma53x80

    Emma Ericsson är museivärd på Världskulturmuseerna. Hon har en kandidat i etnologi från Uppsala Universitet.