• Det svarta guldet

    10 November, 2015 | Etnografi, Föremål, Förvärvsomständigheter, Samlande | 0 kommentarer

    Kaffe har troligen aldrig tidigare smakat så gott som det gör idag. Det är en av världens mest uppskattade drycker, och under de senare åren har den svarta brygdens popularitet bara tilltagit. Kaffeproducenter vet mer än någonsin om att odla kaffe och har tillgång till många olika sorters bönor och odlingstekniker. Kafferosterier har aldrig tidigare varit lika måna om att använda sig av färska bönor, och kunskapen om rostningsprocesser bara ökar. Man experimenterar med blandningar, rostning och bryggtekniker för att nå nya smaker. Det har också blivit allt viktigare för konsumenterna att kaffebönorna är ekologiskt odlade och att handeln är rättvis. Kaffevärlden håller helt enkelt på att förändras. Men hur började det egentligen?

    1907.42.0202 Ett rör innehållande torkade kaffebönor från Etiopien. I röret ligger även ett oskalat frö från frukten av en kaffebuske.

    1907.42.0202 Ett rör innehållande torkade kaffebönor från Etiopien. I röret ligger även ett oskalat frö från frukten av en kaffebuske.

    Kaffedrickandet har gamla anor med ursprung i Etiopien, där kaffebusken än idag växer vilt. Här började man för ca 2000 år sedan brygga en varm dryck på de röda bönorna från kaffebusken. Omkring 1000 år senare nådde kaffebönorna arabiska handelsmän, som tog med dem till Arabiska halvön för odling och export. I arabvärlden blev kaffet mycket uppskattat för sin uppiggande effekt. En viktig handelshamn var den i kuststaden Mocka i Jemen. Staden blev en stor marknadsplats för kaffe, och har gett namn åt en särskild kaffesort, mockakaffe. Även i Turkiet blev kaffet tidigt populärt, de första kaffehusen uppkom i Istanbul under mitten av 1500-talet.

    1970.14.0002 Kaffekvarn i cylinderform med invikbart handtag. Ytterhölje och knapp på handtaget av mässing, inre delarna av järn. Från Egypten.

    1970.14.0002 Kaffekvarn i cylinderform med invikbart handtag. Ytterhölje och knapp på handtaget av mässing, inre delarna av järn. Från Egypten.

    Kaffet nådde de europeiska hoven under renässansen, det var en dyrbar importvara från arabvärlden som man tillredde på arabisk vis. Under 1600-talet blev kaffet allt vanligare i Europa, och under sent 1600-tal nådde kaffet Sverige. Under den här perioden var kaffebönorna fortfaranade mycket dyra, och av rädsla för spekulationsaffärer rådde det i Europa importförbud av kaffe i flera omgångar under 1700- och 1800-talen, så även i Sverige. Trots förbuden drevs ofta kaffehusen vidare illegalt. Under 1800-talet tog kaffedrickandet fart i Europa, detta i samband med koloniseringen av Afrika och Sydamerika. Där anlades stora odlingar som försåg bland andra kolonialmakterna med kaffebönor. Det ledde till att kaffet blev billigare och en dryck som även arbetarklassen hade råd med. På den tiden köpte man bönor,

    1907.64.0116 Kaffebränningsskopa av järnbleck. Från Syrien. Skopan ingår i en etnografisk samling gjord av Ture J:son Arne (1897-1965).

    1907.64.0116 Kaffebränningsskopa av järnbleck. Från Syrien. Skopan ingår i en etnografisk samling gjord av Ture J:son Arne (1897-1965).

    som man själv rostade och malde, men under den senare delen av 1900-talet blev det allt vanligare med försäljning av färgigrostade och malda kaffebönor. Under 1900- och 2000-talen ökade kaffets ställning i många länder i Afrika, Amerika och Europa.

    1906.32.0107 Litet vattenmått snidat i trä som används vid kaffekokning. Föremålet har fått mörkare partier genom användning. Från Eritrea.

    1906.32.0107 Litet vattenmått snidat i trä som används vid kaffekokning. Föremålet har fått mörkare partier genom användning. Från Eritrea.

    Kaffeindustrin har vuxit världen över och är idag enorm, 125 miljoner människor försörjer sig inom den. Kaffe konsumeras i alla delar av världen, statistiken visar att Sverige är en av de nationer som står för den högsta konsumtionen. Brasilien är världens största kaffeproducent, därefter kommer Vietnam, Colombia och Indonesien.

    1979.22.0019, 0022 Ställning för kaffekanna bunden i växtfiber samt en kaffekanna tillverkad i metall. Båda från Eritrea.

    1979.22.0019, 0022 Ställning för kaffekanna bunden i växtfiber samt en kaffekanna tillverkad i metall. Båda från Eritrea.

    Eftersom kaffe länge har varit en viktig dryck för människor runt om i världen, är det naturligt att upptäcksresande och samlare som reste världen över och köpte och bytte till sig föremål från olika kulturer även förvärvade föremål som har med kaffe och kaffedrickande att göra. Samlarna strävade ofta efter att föremålen skulle ge en helhetsbild av den materiella kulturen. Det märker man inte minst i Etnografiska museets samlingar. En sökning på kaffe i museets databas ger många träffar, allt från kaffekannor, koppar, filter, kaffekvarnar, kaffemått och till och med kaffebönor. Några exempel ser vi på bilderna i inlägget.

     

    Översta bilden från www.autobarcoffeeroasters.com

     

    Taggar:

    Emma Andersson arbetar som föremålsantikvarie vid Världskulturmuseernas tre museer i Stockholm: Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Etnografiska museet. Emma har en magisterexamen i arkeologi och antikens kultur och samhällsliv, hon har även studerat socialantropologi, kulturmiljövård och museivetenskap.