• En sten från sabéernas rike i Stockholm

    2 maj, 2016 | Arkeologi, Föremål | 0 kommentarer

    Extra spännande blir vardagen här på museet när någon forskare kommer på besök för att titta närmare på något eller några föremål som anknyter till hans eller hennes forskning. Dels får vi tillfälle att plocka fram föremål som ofta inte uppmärksammats av någon på länge, i många fall ur magasinen där de inte sett dagens ljus på många, många år. Dels får vi ofta ta del av floder av spännande berättelser och kunskap som forskaren generöst delar med sig av. Häromveckan hände just detta, när en liten sten med märkliga tecken öppnade dörren för mig och mina kollegor till ett mytomspunnet rike i den forntida arabiska öknen…

    Forskarbild

    Jan Retsö studerar texten på den sydarabiska stenen.

    Jan Retsö är professor emeritus vid Göteborgs universitet och är specialiserad i semitiska språk samt Arabiens historia före islam. Det var ett stenfragment i alabaster (MM 1977:024), ungefär 15×15 cm stort, som Jan kom till Medelhavsmuseet för att titta närmare på. Själv hade jag knappt lagt märke till stenen tidigare, fastän jag många gånger gått förbi dess monter där den ligger tillsammans med inskriptioner från när och fjärran. Jan däremot, hade tidigare studerat stenens inskription från en äldre bild men ville nu undersöka den i detalj för att vara säker på att den uttydning han redan påbörjat var korrekt.

    Stenen kommer från Sydarabien och troligen från amerikanska utgrävningar av en plats i Yemen under 1950-talet, varpå den hamnade på Medelhavsmuseet några årtionden senare. På stenen finns delar av en text, tio trasiga rader, skrivna med det sydarabiska alfabetet. Skriftspråket är en mycket gammal form av alfabetisk skrift som dött ut för länge sedan med undantag för en avlägsen variant som än idag används i Etiopien och Eritrea.

    Det MM 1977024

    Detalj av MM 1977:024. Skrivtecknen har sannolikt en gång varit ifyllda med färg men den har nästan helt försvunnit. Tack vare att de också är så väl inristade kan man ändå utan större svårigheter identifiera bokstäverna och de ord de bildar.

    Men vad är det då egentligen som står skrivet där, med dessa märkliga uråldriga och tecken? Jo, Jan berättar för oss att inskriptionen är en dedikation av en staty till en gud vid namn Almaqah och som benämns som ”Awwams herre”. Detta avslöjar för oss att stenen mest sannolikt kommer från det sabéeiska rikets huvudstad Marib, där det en gång fanns ett tempel tillägnat just Almaqah.

    Fragmentet har nämligen varit en del av det podium på vilket en staty har stått. Statyn var säkerligen utförd i någon dyrbar metall som sedan länge återvunnits, bara en bit av inskriptionen som varit fäst mot statyfundamentet återstår alltså idag. Namnet på personen som har donerat statyn finns tyvärr inte bevarat men däremot nämns ett släktnamn som enligt Jan finns belagt även i andra källor. Texten fortsätter med att förklara att statyn har skänkts till guden som tack för att man kommit välbehållen hem från ett krigståg. Guden har visat honom ”nåd och bevarat honom frisk och sund och låtit honom återvända med seger till Saba”. Lyckosamt för oss är också att man har skrivit ut namnet på den dåvarande kungen, under vilken krigståget genomfördes. Det är nämligen så att man tack vare senare års forskningar har kunnat rekonstruera stora delar av Sabas historia och vet vilka kungar som regerade när. Det gör att man nu kan datera just det här föremålet mycket precist – stenen och den staty som hörde till den tillverkades någon gång i intervallet 230—240 e. Kr. Få föremål i den här typen av museisamlingar kan dateras så precist som just denna sten!

    monter

    Stenen är nu åter utställd i Medlehavsmuseets studiegalleri. Kika efter den nästa gång du tar en fika i Bagdad Café!

    Sydarabiens arkeologi är ett kulturarv som länge varit förbisett i skuggan av andra vetenskapliga utforskningar av forntida kulturer, t.ex. den bibliska arkeologin i Palestina eller de för oss så bekanta civilisationerna under den klassiska antiken. Sabéernas rike är kanske mest känt som ett mytomspunnet sagorike genom historien om ”Drottningen av Saba” som figurerar i det Gamla Testamentet likväl i Koranen. Här berättas det om en vacker drottning som kom med exotiska gåvor från ett land i Söder. Gåvorna var ämnade Israels kung Salomo/Suleiman i syfte att få ta del av den vishet kungen besatt. Nu är det osäkert om detta legendariska ”Saba” alls är samma rike som det som långt senare är den kultur just den här stenen kommer ifrån. Legenden utspelar sig nämligen långt, långt, tidigare och det kan ha funnits fler ”Saba-riken” på den Arabiska halvön under de årtusenden av kulturer och politiska styren som där avlöst varandra. Jan berättar dock att det finns ett mycket stort textmaterial från just Sydarabien (även på Medlehavsmuseet finns mer i ”gömmorna” har det visat sig) och kunskapen om de förislamiska rikena i regionen ökar i rasande takt. Det är sannolikt att den framväxande bilden av Sydarabiens forntid kommer att väcka nya perspektiv på vårt kulturella arv från Mellanöstern och därmed också utmana bilden av de historiska sammanhang några av vår tids stora religioner en gång uppstod ur och utvecklades i!

    CarolinCarolin Johansson arbetade som intendent för Egypten på Medelhavsmuseet i Stockholm. Carolin har en magisterexamen i egyptologi.