• Ett föremål vaknar till liv

    1 December, 2014 | Bevarande, Digitalisering, Etnografi, Föremål | 1 kommentar

    Ibland kan ett till synes oansenligt föremål visa sig ha en spännande historia. Häromdagen fick jag just ett sådant framför mig. När jag skulle digitalisera det i museets databas, Carlotta, hade jag bara dess accessionsnummer 1980.7.1 att gå på, men ingen övrig information. Jag blev nyfiken och undrade vad det kunde vara och vad det hade använts till, det såg möjligen ut som ett pälsbeklätt pannband.

    I Etnografiska museets dokumentarkiv hittade jag en maskinskriven blankett full med handskrivna kompletteringar och rättelser. Här fanns plötsligt en spännande berättelse.

    Det visade sig att mössan kom från Tanzania och bars av en av Gogofolkets pojkar när hans initiering till vuxenvärlden avslutats. Från cirka 12 års ålder inleds initieringsperioden som varar två till fyra veckor och under den perioden bekantar sig pojkarna med samhällets regler och villkor och förbereder sig för livet som vuxna medborgare. Mössan tillverkas av vuxna män som bor tillsammans med pojkarna i initieringshusen. Pojkens far sparar sedan mössan efter ceremonin och ger tillbaka den till sonen när denna gifter sig.

    bloggbild_605x404

    Just den här mössan har använts av Chitelo, en man som både initierades och gifte sig i mössan som tillverkades för drygt 60 år sedan.

    Nu var föremålet inte ”bara” en pälsmössa utan den fick en identitet, ett sammanhang, och blev plötsligt mycket mer intressant tack vare dess väldokumenterade historia.

    Mia Broné arbetar som föremålskoordinator på Etnografiska museet.

    Taggar: