• Feststämningens gud

    30 december, 2015 | Digitalisering, Föremål | 0 kommentarer

    Hur skulle du förklara vad en feststämning är? Den där stunden då det är fest och allting kan hända? De gamla grekerna föreställde sig att detta var guden Dionysos verk. Genom att dricka alkohol trädde man ur sig själv och hamnade i en extas – man blev besatt av guden. Glädjen och kaoset som alkoholen bidrog till blev förkroppsligad i denna gud. Därmed fick faran ett namn och människorna tog makten över detta oförklarliga.

    Dionysos, eller Bacchus på latin, är kanske mest känd som festens gud och som guden som gav människan vinet. Han är förknippad med gott – vin, extas, glädje – men även med ont – galenskap, ilska, grymhet – och blev på så vis ett sätt att förkroppsliga och att försöka förstå alkoholens krafter.

    På Medelhavsmuseet har vi flera föremål som föreställer Dionysos, här tänker jag visa tre exempel och ge några tips på var man kan hitta honom på Stockholms gator.

    Guden Dionysos

     

    Denna byst i marmor (Bergsten samling 28) köptes in av Karl Bergsten. Förmodligen har den tillhört en hel staty en gång i tiden. Den var en del av en samling av främst skulpturer där många var köpta vid en auktion på Christie’s auktionsbyrå i London 1930.

    Bystens moderna historia går tillbaka till 1771 där den förvärvades av Gavin Hamilton efter att den hittats vid Hadrianus villa inärheten av staden Tivoli i Italien. Denna villa är idag med på Unescos världsarvslista. Bysten är från 100-talet efter vår tideräkning. På föremålet kan vi se restaureringar i ansiktet, på skallen och under halsen, troligtvis skedde dessa förändringar under 1700-talet. Karakteristiskt för guden är hans huvudbonad och vinrankorna i håret, som vi ser här. Det var dock först i den senare konsten man började porträttera Dionysos på detta sätt, som renrakad, ungdomlig och med mjuka lockar, som skapade ett feminint uttryck. Här ser vi honom ofta som både maskulin och feminin, han är naken och han dryper av sexualitet.

    Före och under den hellenistiska eran porträtteras Dionysos däremot som en skäggig, åldrande man i långa dräkter som vi ser på detta kärl nedan (NM Ant 0008) från 400-talet före vår tideräkning. Föremålet kom till Medelhavsmuseet från Nationalmuseum, som i sin tur förvärvat det från Gustaf III:s antikmuseum. Det är förmodligen förvärvat av kung Gustaf III under hans resor i Italien 1783 till 1784. I konsten känner vi igen Dionysos genom hans klassiska attribut – främst en tallbeprydd stav, kallad thyrsos, och han har också alltid vinet nära till hands.

    Kärl med porträtt av Dionysos

    Oftast jämförs han med Apollon, hans totala motsats, som stod för struktur, kontroll och rationellt tänkande. Dionysos var det vilda, det djuriska och det råa. Dionysos är en symbol för allt det som ligger bortom det mänskliga förnuftet. Han är starkt förknippad med den djuriska driften och naturen. Han är det farliga, det kaotiska och det oväntade. Guden avbildades ofta på kärl och andra dryckesföremål och vid hans sida förekom ofta hans följeslagare, menaderna och satyrerna. Följeslagarna var hälften människor, hälften djur. (Se exempelvis satyren på gudens vänstra sida som är hälften människa, hälften bock). De har små utväxter i pannan som hos en get. Deras kvinnliga motsvarigheter kallas menader och var kända som galna kvinnor, som det inte gick att resonera med.

    Kärl med guden Dionysos. Vinranka och dryckeshorn.

    Detta kärl (NM Ant 1698), från 480-470 f.v.t, visar hur guden håller en vinranka i sin vänstra hand och erbjuder ett dryckeshorn till en satyr ur sin högra hand. Satyren håller i en vinsäck. Bakom satyren ser vi en menad med ett musikinstrumentet. Framför Dionysos ser vi ännu en satyr. Den bär panterskinn och spelar dubbelpipa. Den extas Dionysos sprider omkring sig symboliseras i konsten av dessa grupper av följeslagare.

    Utanför Stadshuskällaren vid Stockholms stadshus hittar vi Dionysos som sitter och firar på ett lejon.

    Dionysos lejon Stadshuset

    Dionysos utanför Stockholms Stadshus. (Bildkälla: www.wikimedia.org)

    Ibland avbildas Dionysos som ett barn. Detta för att syfta på den tid som guden var i nymfernas vård för att hans far, Zeus, inte ville att Hera skulle skada barnet. Dionysos är nämligen resultatet av en kärleksaffär mellan Zeus och den jordliga Semele. Semele dör av en lömsk plan utarbetad av Hera. Dionysos kommer dock sedan att bege sig till underjorden för att rädda sin mor. På grund av detta blir han accepterad in i Mount Olympus, trots att han var hälften människa, och han fick då leva med de tolv olymperna i evigheten.

    Om detta hjältedåd och andra berättelser ur gudens liv ville grekerna berätta, och började därför uppföra skådespel under de festivaler man höll till hans ära. Dessa skådespel blev populära och tros vara starten till den grekiska teatern. Ordet tragedi kommer ifrån den klassiska grekiskan och betyder egentligen ”bocksång”, bildat av orden tragos, ”bock”, och oide, ”sång” och sägs komma från just festivaler till gudens ära där man bar getskinn och sjöng om hans hjältedåd.

    Firandet som ledde till att pjäser sattes upp växte till rejäla festivaler för att ära guden, och den allra största var Dionysia, möjligen grundad redan på 500-talet f.v.t. Festivalen var enormt populär och medborgare från hela landet samlades. Vissa forskare menar att det var över 15 000 personer på åskådarbänkarna. Där tävlades det i teater som om det vore en sport – i de tre kategorierna tragedi, komedi och satir. Det är alltså inte av en slump vi hittar Dionysos med sina följare högst upp på fasaden till Dramaten i Stockholm.

    Dramaten med Dionysosmotiv

    Dionysos och hans följeslagare ser vi här uppe till vänster på Dramatens fasad.

    Dionysos var ett mycket populärt motiv under antiken, och renässansen, men även under senare tidsepoker. Inte bara för att han representerar vinet och ”det goda livet” utan han blev också ett sätt att ge det obeskrivliga ett namn. Han förkroppsligade den glädje och fara alkohol kan vara och blev ett sätt att försöka förklara en liten del av världens alla mysterier.

     

     Ememma53x80ma Ericsson är museivärd och samordnare på Världskulturmuseerna. Hon har en kandidat i etnologi från Uppsala universitet och har studerat vid Kyushu University i Japan.