• Förkylningar, torkade daggmaskar och lakrits

    Jag har ofta undrat hur man under årtusenden tillbaka har kommit fram till vilka metoder, substanser och olika delar av växter och djur som haft positiv inverkan på kroppen vid olika sjukdomar. Hur hanterar man en riktigt tuff förkylning utan värktabletter och nässprej? Man har till exempel använt rötter, blad, blommor, kvistar och grenar av buskar, träd och blommor som ibland kokas och dricks, ibland torkas och mals för att ätas, mot hosta, förkylningar och andra åkommor. Det låter inte allt för främmande i vår moderna värld, men en och annan gång måste det ha blivit fel, vilket var en viktig lärdom som man förde vidare till nästa generation. Det finns flertalet växter runt om i världen som är dödliga, så kunskapen och den muntliga traditionen är i det här sammanhanget livsviktig! Många av dagens läkemedel har faktiskt sitt ursprung i naturmedicinen.

    daggmaskar

    Torkade daggmaskar, 1937.14.0015

    Om man till exempel använde blad från växten Ina Sili i Panama för att dämpa hosta eller bota lunginflammation kunde man inte förvänta sig att i samma veva bli gravid, eftersom det även ansågs vara effektivt för barnbegränsning. Däremot tycks inte de torkade daggmaskarna som är bra mot hosta ha några andra biverkningar. Hur dessa ska intas finns tyvärr ingen uppgift om. I Egypten har man länge använt lakrits för att motverka hosta, vilket idag är en vanlig ingrediens i halstabletter. I Bolivia tog man färska blad av en specifik växt, rullade ihop och petade upp i näsan mot nästäppa. Samma blad kunde man även koka te av och då var det verksamt mot hosta och luftvägsinfektioner.

    Om man bodde vid havet i Peru så kunde man rosta och koka havsalger för att dämpa hosta. I Bolivia kokade man harts eller blad av Culoitium americanum wedd för att uppnå samma effekt.

    I Kina har man använt tigerbenmjöl mot frossa och förkylning, en metod som man av etiska skäl inte ens vill tänka på att testa, men som troligen fortfarande används i vissa delar av världen. För att lindra förkylning och åtföljande krämpor i Sydafrika torkade man roten av en växt som man sedan malde och rörde ut i kokande vatten, men samma rot kan även orsaka kräkningar.

    I våra samlingar har vi många olika slags mediciner från hela världen. Vi vet ofta vad de är tänkta att bota, men tyvärr inte lika ofta vad de egentligen innehåller. Kanske var det en hemlighet, eller åtminstone inte någon man berättade för en europeisk upptäcksresande eller missionär. Lars Erik Högberg var missionär i det kinesiska Turkestan och samlade där en stor mängd föremål åren kring förra sekelskiftet, bland annat många mediciner. Tyvärr har vi endast medicinernas namn på kinesiska, men vi vet vad de är verksamma för. Delar av samlingen kan man se i utställningen Magasinet – en etnografisk skattkammare på Etnografiska museet eller här. I Medelhavsmuseets utställning om Egypten finns ett medicinskåp med medel och mediciner för krämpor och sjukdomar av alla de slag som vi däremot vet mer om. Välkommen att utforska medicinskåpet på Medelhavsmuseet eller här.

    Taggar:

    author photo

    Anna Fahlén arbetar som föremålsantikvarie vid myndighetens tre museer i Stockholm: Etnografiska museet, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet. Anna har en magisterexamen i arkeologi och antikens kultur och samhällsliv, dessutom har Anna en praktisk textilutbildning.