Tack vare mängder av bevarade källor i form av texter, avbildningar och föremål vet vi relativt mycket om det gamla Egypten, kanske mer än om någon annan forntida kultur. Men man måste komma ihåg att det allra mesta av det källmaterialet kommer från speciella sammanhang. Det vi ser i pyramider, tempel och rika gravar är den officiella och tillrättalagda bilden, den bild egyptierna själva skapade för att vara för evigt. Desto mindre vet vi om hur vardagslivet utspelade sig för de allra flesta, alla ”vanliga” människor som inte var kungar eller präster, eftersom mycket lite finns bevarat från bylivet. Det finns några undantag dock! Ett av dem är arbetarbyn Deir el-Medina.
I Deir el-Medina, som ligger vid ökenranden i Thebe (dagens Luxor), bodde de människor som arbetade med att iordningställa de kungliga gravarna i Konungarnas Dal som man nådde efter en rask promenad över bergskammen bakom byn. Här levde hantverkarna med sina familjer under flera hundra år under det egyptiska nya riket. Eftersom ingen annan bosatte sig där efter att byn övergavs för ungefär 3000 år sedan, har man kunnat studera ruinerna efter husen och de föremål och skräp som lämnats kvar. Därmed har man kunnat skapa en bild av de människor som en gång bodde där och hur samhället i byn fungerade en gång i tiden.
Till vardags brukade man skriva och rita på flata kalkstensskärvor (berget är fullt av sådana), papyrus var mycket dyrt och användes bara vid särskilda tillfällen. Eftersom man hittat många sådana skärvor, eller ostrakoner, som de kallas, kan vi få en inblick i vad man tänkte och gjorde i verkliga livet. Många av de som bodde i byn arbetade med dekoren i kungagravarna och var därför mycket skickliga konstnärer. De visste precis hur man skulle utföra de ideala avbildningarna enligt konstens alla regler – i kungens eviga grav fick inget bli fel! Efter jobbet däremot, var det fritt fram att skissa på nya motiv, öva upp sin tecknarhand eller bara skoja till det. Det är just det som gör bildostrakonerna så speciella, de visar sådant man inte kan se någon annan stans och många av dem speglar en rik fantasi: här visas sådant som inte kan hända i verkligheten och ofta är det djur som spelar rollen av människor eller djur som har bytt roller med varandra. Inte sällan är katten med och gör sådant man inte förväntar sig av en katt, t.ex. passar upp på en välklädd mus som sitter på en stol eller slår en människa.
Detalj av en bildostrakon (MM 14060) med en teckning av en katt (vänster) som höjer en stav i syfte att prygla en förskräckt människa (höger). Kanske var det en illustration av en kattplågares mardröm?
Kanske var det illustrationer till fabler som brukade berättas hemma i byn eller så var det skämt-teckningar som drev med arbetsledare och ämbetsmännen i den statliga administrationen. På 1930-talet fick Egyptiska museet i Stockholm en samling av just sådana bildostrakoner som gåva av antikvitetshandlaren Major Gayer-Anderson. Många av dem är idag utställda i Medelhavsmuseets nya utställning om Egypten. Där kan man se prov på lärlingsskisser och teckningar av djur, natur och människor i olika situationer.
Bildostrakoner i Medelhavsmuseets Egyptenutställning.
Kanske mest iögonfallande är en skiss som visar hur en katt, gående på bakbenen och utrustad med en stav i vänster framtass, föser en grupp gäss framför sig. I höger tass håller katten varsamt en mindre fågel.
Bildostrakon (MM 14051) med en katt som föser gäss framför sig med en herdestav.
Vad är nu detta? En katt som sköter om fåglar? Det är tydligt att tecknaren här leker med fantasin och kanske till och med med det förbjudna, för hur skulle det se ut om katter började se efter gäss i stället för att jaga dem? Världen skulle bli upp-och-ner och kaoset skulle ta över, det var något fornegyptierna innerligt fruktade!
Märkligt nog är motivet kusligt likt en bemålad papyrus som idag finns i British Museum (EA 100016,1) och som innehåller flera sådana här tvärt-om scener med djur i märkliga roller. Kanske var bildostrakonen som idag finns på Medelhavsmuseet en förlaga till motivet som färdigställdes på den dyrbara papyrusen? Kanske var det till och med samma konstnär? Jämför själv här!
Carolin Johansson arbetade som intendent för Egypten på Medelhavsmuseet i Stockholm. Carolin har en magisterexamen i egyptologi.
