• Legio XXIIP

    6 November, 2014 | Arkeologi, Föremål, Samlande | 4 kommentarer

    Finns det verkligen spår av det antika Rom i Sverige och den norra delen av Europa? Enligt Monty Pythons film Life of Brian förde romarna med sig bland annat konsten att bygga vägar och akvedukter, utbildning, vin, bad, vatten och avlopp, renhållning och fred till de erövrade områdena. De flesta av dessa företeelser fick inte någon större spridning norr om limes, den romerska gränsen, förrän långt senare. Något som däremot spreds av den romerska armén och fick fäste även norr gränsen var kunskapen att tillverka tegel och använda som byggmaterial, som vi än idag använder.

     

    I Medelhavsmuseets samling finns ett tegel (SHM 19580 Tyskland), troligen ett taktegel, som är stämplat ”LEG XXIIP”, vilket står för 22:a legionen, Primigenia. Teglet mäter 50×50 cm och är ganska illa åtgånget, framförallt på baksidan. Ramen är modern. Teglet har tillhört en jämförande samling som tillkom genom utbyten mellan länder. Liknande tegel finns på museet i Saalburg, Tyskland.

    SHM 19580 Tyskland(1)

     

    Legion XXIIP bildades 39 e.Kr. under kejsar Caligula, inför hans germanska krig. De var stationerade vid floden Rhen, i Mogontiacum, dagens Mainz, i Tyskland. Rhen fungerade som gräns mellan det romerska riket och Germanien.  Mogontiacum var legionens huvudsäte men de hade även enheter som bevakade gränsen vid Butzbach, en del av limes Germanicus. Delar av legionen var även med och byggde Antoninus mur i images[1]Skottland med början 142 e.Kr. och de var även med och stred mot Sassaniderna, ca 235 e.Kr., i östra medelhavsområdet. 268 e.Kr. var legionen med i ett vinnande slag mot gallerna. Legionen var tillägnad gudinnan Fortuna Primigenia och legionens symboler var stenbocken och halvguden Herkules.

     

    Den romerska armén var stor, välorganiserad och effektiv. De romerska forten, castrum, anlades efter en standardiserad plan med en bred gata i nord-sydlig riktning och en i öst-västlig riktning samt ett centralt torg där högkvarteret var placerat. Vare sig det var tal om ett tältläger eller ett mer permanent fort så användes samma planritning. För de mer permanenta forten längs limes användes till stor del tegel som byggmaterial. Legionerna hade egna brännugnar för att kunna tillverka tegel. I slutet av 100-talet f.Kr.  började man även att stämpla teglet med legionens namn eller symbol.

     

    Ordet castrum lever än idag kvar som efterled i ortnamn, till exempel Lancaster och Winchester. Orter där inte namnet lever kvar idag, men som en gång anlades som ett romerskt fort är bland många andra Wien, Bonn, Lyon, Turin och Köln. Även romerska städer anlades enligt standardiserade planer, liknande den som armén använde.

     

    Taggar:

    author photo

    Anna Fahlén arbetar som föremålsantikvarie vid myndighetens tre museer i Stockholm: Etnografiska museet, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet. Anna har en magisterexamen i arkeologi och antikens kultur och samhällsliv, dessutom har Anna en praktisk textilutbildning.