• Mästervävarens kungliga dyna

    28 August, 2014 | Bevarande, Digitalisering, Etnografi, Föremål, Samlande | 2 kommentarer

    I Etnografiska museets samlingar finns en “dyna” av två stycken hopsydda vävar av fiber från raffia-palmen och med bollar i hörnen. Föremålet har inte tidigare uppmärksammats i utställningar eller publikationer och var tills helt nyligen inte heller fotograferat eller dokumenterat. Vid första anblick är föremålet oansenligt, platt och av samma ljusbruna nyans som hundratals andra objekt i samlingarna. Stoppningen är sedan länge borttagen. Men om vi studerar dynan noggrant visar den sig ha en äldre, noblare och mer intressant historia att berätta.

    1889.04.4166.ejkant

    Dyna vävd av raffia. Foto av Rose-Marie Westling.

    Vi “återupptäckte” föremålet när Metropolitan Museum i New York frågade oss om en samling 1600-talstyger från västra Centralafrika som enligt en äldre källa skulle finnas i Stockholm. Metropolitan förbereder för närvarande en utställning om kungariket Kongo, som mellan ca 1400-1850 var den dominerande makten i regionen. Kungadömet blev tidigt kristet genom sina kontakter med portugiserna, kontrollerade handeln med Europa och skickade korrespondens, gåvor och egna sändebud till Vatikanen och Europas hov redan under början av 1500-talet.

    Dynan har gömt sig i en deposition från Livrustkammaren som Riksmuseet/Etnografiska museet har förvaltat sedan andra halvan av 1800-talet. Det visar sig att dynan med stor sannolikhet är från kungariket Kongo och kanske kom den ursprungligen till Europa just som en del av det centralafrikanska hovets utbyte med sina europeiska motparter.

    Alisa LaGamma, Chefsintendent vid avdelningen Arts of Africa, Oceania and the Americas och konservatorn Christine Guintini, båda från Metropolitan Museum, var i Stockholm i november 2013 för att titta på föremålet i vår samling. De berättade om den inhemska, tekniskt komplexa vävkonsten som utvecklades i Kongoriket och som delvis anpassade sin produktion till den europeiska marknaden. Europeiska reseberättelser från 15-1600-talet beskriver den kongolesiska vävkonsten i beundrande ordalag och textilier från Kongo var hett eftertraktade vid hoven och bland de besuttna i Europa.

    1889.04.4166_det_1200

    Närstudie av dynan. Foto: Rose-Marie Westling.

    När vi tittar närmare på dynan framträder intrikata mönster, vävda i flera lager som ger intryck av djup och dynamik. Mönstren är piktogram eller ikoner som förmedlar ideal och ordstäv ur den rika kongolesiska muntliga och religiösa traditionen. Dynan är uppenbarligen ett resultat av en vävarmästares blick och starka händer.

    Om föremålet kom till Sverige under 1600-talet är det ett av de allra äldsta i samlingarna från den afrikanska kontinenten, undantaget forntida markfynd och utgrävda artefakter. Men berättelsen om den kungliga dynan vid Etnografiska museet är inte riktigt fullbordad. Frågan kvarstår om hur exakt den hamnade på Livrustkammaren i kungliga slottet. Kan den ha kommit som diplomatisk gåva till Kristina (Drottning 1632-1654) från Portugals ambassad?

    Det finns en annan möjlighet som vi hoppas kunna utforska vidare, nämligen att dynan tillhörde Änkedrottningen Hedvig Eleonora (1636-1715) och var en del av hennes kuriosasamling på Gripsholms slott. Hedvig Eleonora var dotter till Fredrik III av furstendömet Holstein-Gottorp, på gränsen mellan Danmark och Tyskland. Fredrik var känd för att ha samlat ihop en praktfull Kunstkammer med exotiska föremål från hela världen, en samling som senare överfördes till samlingarna i Köpenhamn.

    Mbanza Kongo Dapper

    M’banza Kongo eller São Salvador, Kungariket Kongos huvudstad i nuvarande Angola. Gravyr av G. Child från en bok av den holländske geografen Olfert Dapper (1639-1689).

    Bland flera kongolesiska raffia-dynor som idag förvaltas av Nationalmuseum i Köpenhamn finns en med ett snarlikt mönster som det som pryder ena sidan av vår dyna. Är det en av dynorna som ursprungligen fanns i Holstein-Gottorp? Om så är fallet kan det finnas en koppling mellan dynan på Etnografiska och denna. Fick eller ärvde Hedvig en dyna av sin far Fredrik III?

    Ett liknande föremål visades också upp av kollegorna på Husgerådskammaren under Metropolitans besök. Det legendariska museet kommer få låna båda textilierna till sin utställning som öppnar hösten 2015 i New York. Där kommer de “svenska” dynorna ställas ut som två av en liten men exklusiv skara kongolesiska prakttextilier som förvaltas vid museer i bland annat Köpenhamn, Oxford, Lissabon och Vatikanen.

     

    Vill du veta mer? Länkar och lästips.

    Metropolitan museums utställning Kongo: Power and Majesty öppnar i september 2015 och pågår till January 2016. Utställningen kommer visa 120 mästerverk från kungariket Kongos storhetstid, inlånade från museer över hela världen.

    Kongo Across the Waters är en annan utställning skapad av The Harn Museum of Art, University of Florida, som inte bara visar fantastiska konstverk från det gamla kungariket Kongo utan också följer Kongo-folkens kultur fram till vår tid. Utställningen behandlar även Kongo-kulturens inflytande på samtida konst och religion i den atlantiska världen. Med utställningen följer en diger, vackert illustrerad katalog med många artiklar. Finns på Etnografiska museets bibliotek. Kommer du besöka USA under den närmaste tiden? Utställningen står fram till 21 september på Jimmy Carter Presidential Library and Museum i Atlanta, Georgia och kan sedan ses 25 oktober, 2014 – 25 januari, 2015 på Princeton University Art Museum.

    Kungariket Kongo i Heilbrunn Timeline of Art History. Metropolitan museums mycket användbara webguide till den globala konsthistorien från 8000 f.Kr. till vår tid.

    Konsthistorikern Lisa Skogh har skrivit en gedigen avhandling (på engelska) om Drottning Hedvig Eleonora och hennes tidiga samlingar av konst och underliga ting från hela världen. Material worlds : Queen Hedwig Eleonora as collector and patron of the arts. Stockholm: Centrum för Vetenskapshistoria vid Kungl. Vetenskapsakademien, 2013.

    Jag kommer under året fortsätta skriva om Världskulturmuseernas omfattande samlingar från Kongo-folken och de båda nutida staterna Kongo-Brazzaville och Kongo-Kinshasa i bloggen Afrika pågår. Kongo-kungarikets ättlingar har även efter dess storhetstid fortsatt att skapa häpnadsväckande konst och konsthantverk. Många exempel på detta rika kulturarv kom till Sverige i samband med koloniseringen av Kongostaterna i slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet – hundratals svenskar deltog i denna process som soldater, sjömän, handelsmän och missionärer. De materiella spåren i Sverige både av koloniseringen och Kongo-folkens kreativitet finns till största del på Världskulturmuseerna som förvaltar mer än 16 000 föremål från området.

    Du kan själv söka efter och titta på föremål från Kongostaterna i Världskulturmuseernas digitala katalog.