• Paracas – Göteborgssamlingens resa tillbaka till Peru

    10 september, 2014 | Arkeologi, Bevarande, Föremål | 2 kommentarer

    I Världskulturmuseets magasin förvaras en samling som kallas Göteborgssamlingen.  Den innehåller textilier från Paracashalvön i Peru.  Där upptäcktes i början på 1920-talet gravar med mumifierade kroppar svepta i fantastiskt broderade tyger. Dessa textilier blev eftertraktade och finns nu i privatsamlingar -och på museer över hela världen. Det här är berättelsen om återförandet av Göteborgssamlingen till Peru och de första fyra textiliernas varsamma resa tillbaka till Lima.

    89 av Paracas textilier ägs av Göteborgs stad. De förvaltas av Statens museer för världskultur som ansvarar för vård, bevarande och tillgängliggörande av samlingen. På www.paracas.se finns alla textilierna i Göteborgssamlingen publicerade. I december 2009 kom Perus ambassad med en formell begäran om att återföra Göteborgssamlingen till Peru. Därefter påbörjades en dialog mellan Perus ambassad, Göteborgs stads kulturförvaltning och Statens museer för världskultur för att utreda frågan. En överenskommelse träffades och i juni 2014 reste jag som kurir med fyra av textilierna från samlingen till Museo Nacional de Arqueología, Antropología e Historia, MNAAH, i Lima, Peru.

    Blogg10

    Textilkonservator Anna Javér och kemist Kaj Thuresson utför analys av Paracastextilier i Riksantikvarieämbetets lab, januari 2014. Foto: Gunilla Langesjö

    Datering med C14-metoden har visat att de äldsta textilierna i samlingen är 2500 år gamla. Ett gravbylte i Paracaskulturen kunde innehålla upp till 40 broderade textilier varvat i lager med omönstrad väv. Och eftersom gravbyltena sänktes ner i torr, kall och salt ökensand, – skyddade från syre och ljus – var textilierna i mycket gott skick när de grävdes upp för cirka 100 år sedan. Men förvaring i museimiljö, utsatta för ljus, syre, variationer i fuktighet och temperatur, har gjort dem sköra. Sedan samlingen anlände till Etnografisk avdelningen på Göteborgs Museum i början av 1930-talet och fram till idag, har den ställts ut i flera olika sammanhang. Idag kan man se skador på textilierna i form av fiberbortfall, områden där bottenväven brustit och broderitrådar som är lösa.

    Textilierna är så sköra att det är av yttersta vikt att textilierna packades och transporterades på ett sätt som minimerade vibrationer och därmed också minimerade ytterligare skador under resan till Peru. Återförandet förbereddes med en noggrann utredning och dokumentation av textiliernas tillstånd. Fiberprover från föremålen undersöktes med olika analysmetoder, bland annat med svepelektronmikroskop hos Riksantikvarieämbetet, RAÄ, på Gotland tillsammans med kemist Kaj Thuresson.

    De fyra textilierna placerades var och en på en styv och lätt syrafri pappskiva med hexagonal cellstruktur (honeycomb) med syrafritt silkespapper av bomull och ett täcke av polyestervadd och bomull över. De packades i varsin transportlåda med flera lager av dämpande material som tog upp stötar och vibrationer. Transportlådorna och transporten stod MTAB för. En datalogga placerades i var och en av lådorna för att dokumentera vibrationer, temperatur och relativ luftfuktighet under resan med lastbil och båt från Göteborg och flyg från Europa till Lima, Peru.

    Blogg9

    De fyra transportlådorna med Paracastextilier packade på flygpall inför flygresan till Peru.

    Efter tre dygns resande, landade flyget i Lima en sen junikväll med lådor och konservator. En ny transport företogs i lastbil med poliseskort genom Limas belysta gator till MNAAH. Här på museet finns den största samlingen av Paracastextilier i världen och också ett stort antal gravbylten som inte är uppackade. Det är också här som den största kunskapen om Paracaskulturen finns samlad och en mycket vacker utställning om Paracas vittnar om det. Lådorna bars in i textilmagasinen och fick där vila i 72 timmar för att acklimatiseras till den nya miljön.

    Blogg6

    Pressuppbådet vid öppnandet av transportlådorna på Museo Nacional de Arqueología, Antropología e Historia, i Lima.

    Öppnandet av lådorna skedde inför ett betydande uppbåd av journalister med både lokala och internationella medier i museets textilateljé. Intresset var stort för detta unika återförande av en samling Paracastextilier. Stämningen i rummet var andäktig när lådorna öppnades och de vackra och färgsprakande mångtusenåriga textilierna visades fram.

    Blogg4

    Textilkonservator Carmen Thays inspekterar Paracastextilierna efter transport.

    Till textilkonservatorernas lättnad hade packmetoden med vibrationsdämpningen fungerat precis så bra som vi hoppats och ytterst lite fiberbortfall och få skador kunde konstateras. Dataloggorna lästes av, textilierna fotograferades av museets fotograf och föremålens tillstånd dokumenterades tillsammans med MNAAH’s textilkonservator Carmen Thays. När föremålen var noggrant genomgångna kunde tillståndsrapporterna undertecknas och föremålen överföras i MNAAH’s framtida vård och bevarande. Mantel 1935.32.0179 är nu utställd i den permanenta Paracasutställningen på museet. De övriga tre, 1935.32.0188 1935.32.0190 1935.32.0213x (ett fragment av 24 stycken)  förvaras tillsvidare i textilmagasinen på museet.

    Blogg8

    Den officiella återlämnings-ceremonin i presidentpalatset i Lima, Peru.

    Nästa dag transporterades textilierna till presidentpalatset för att packas upp och ställas ut i guldrummet som förövrigt är en kopia av spegelsalen i Versailles, Frankrike. Här hölls en högtidlig officiell överlämnings-ceremoni. Anneli Hulthén, ordförande för Göteborgs stads kommunalstyrelse, Diana Alvarez Calderon, Perus kulturminister, och Miguel Castilla, Perus finansminister och ställföreträdande utrikesminister undertecknade ett avtal mellan staden och Peru. Perus President Ollanta Humala tackade Göteborgs stad för vård och bevarande av samlingen under alla år i Sverige och transporten tillbaka till Peru samt att förhandlingarna har kunnat ske i godo utan utdragna juridiska processer.

    Den pågående diskussionen om Paracas textilierna och deras historia kommer förhoppningsvis att bidra till att bredda det internationella intresset för detta unika textila världskulturarv och dess framtid. Nästa steg i processen kring Göteborgssamlingen är att en rapport över transporten sammanställs. I juni 2015 kommer en representant för Göteborgs stad med materialkunskap om samlingen och dess bevarande, resa tillbaka till NMAAH för att dokumentera textiliernas tillstånd efter ett år i ny museimiljö. Därefter kan ett beslut tas huruvida resten av samlingen också kan transporteras till Peru. Om så sker, är önskan att samlingen ska vara återförd till år 2021. Då firar Peru 200-års jubileum som självständig nation och Göteborgs stad fyller 400 år.

     

    author photo

    Anna Javér är textilkonservator och ansvarar för att Världskulturmuseernas textilsamlingar bevaras och är tillgängliga för forskare och besökare. Hon har främst sin arbetsplats på Världskulturmuseet i Göteborg.