• Varför står det ett japanskt tehus vid Etnografiska museet?

    5 juni, 2014 | Etnografi | 1 kommentar

    Ida TrotzigBästa delen av min dag är när jag får vandra uppför den lilla kullen till det japanska tehuset. Vårstädningen är avklarad, trädgården ansad och huset står redo för tesäsongen. Jag krattar upp löv för att slutligen släppa ner några igen. Tricket är att få det att se rent ut, samtidigt som att det inte ska synas att några förberedelser har gjorts överhuvudtaget.

    Det är uppfriskande att hitta inflytelserika kvinnor såsom Ida Trotzig (1864-1943, på bilden) i våra arkiv. Hon var en pionjär och den drivande faktorn i att tehuset kom till museet. Och visst var det ett passade namn eftersom hon trotsade normer. Trotzig kan kallas hemmafru, men isåfall en väldigt speciell sådan. Hon valde bland annat att leva mer än trettio år av sitt liv i Kobe, att gifta sig med sin morbror, att ägna sig åt etnografi och att bli författare. Hon samlade föremål till museet och hennes vurm för den japanska kulturen fick fysisk skepnad i form av tehuset.
    Museets första tehus, förmodligen det första i Europa, invigdes 1935. Hösten 1969 brann dessvärre detta hus ner. Museet beslutade att bygga ett nytt vilket invigdes 1990. Istället för att se huset endast som ett passivt föremål ville museet placera det i sitt kulturella sammanhang. Det japanska tesällskapet skapades och håller än idag teceremonier i cha-no-yu, teets väg.

    Tehuset Zui-Ki-Tei, det löftesrika ljusets boning. Medverkande: Toshiko Öhrner och Yoko Hirohata Schön.

    För att ta sig in i tehuset hukar man sig och kryper in genom en lucka, som en ödmjuk gest och som för att markera att man nu befinner oss i en annan sfär. Bredvid finns en hylla, där samurajerna hängde av sig sina svärd som var den främsta symbolen för deras identitet. Tehuset var en plats för fred, ibland den enda platsen i ett land präglat av krig. Vi befinner oss tillfälligt utanför vardagen. Detta markeras fysiskt av att tehuset är placerad på en avskild plats och är omringad av en yttre och inre trädgård. Detta markeras även av små men betydelsefulla ritualer såsom att rena sina händer, ingångsluckans symbolik och att varje rörelse under ceremonin följer strikta regler. Teceremonin kallas för ichi-go ichi-e, vilket betyder en gång, ett möte som syftar på att varje samling är unik. När alla sitter samlade (sådär lite smått obekvämt) i detta stora, nästintill tomma rum skapas vad en antropolog skulle kalla communitas. Tehuset kan ses som en liminal plats och att samlas kring en kopp grönt te förenar människor i en gemenskap. Det hela är en kommunikation mellan människor, en tyst sådan. Något som karakteriserar teceremonin är just tystnaden. Detta är något Sven Hedin noterat:

    ”En ljudlös tystnad rådde i det luftiga rummet, man hörde blott porlet af en liten bäck i trädgården därutanför, de japanska gästerna iakttogo en hållning som om de befunnits sig inför den evige Sakiamunis bild eller i det heligaste af alla Shinto-tempel. Sent omsider var den besynnerliga drycken färdig, grön, tjock och besk. Japanerna läppjade med andakt och välbehag, själf försökte jag förgäves att övertyga mina smaknerver att de aldrig retats af en mera utsökt dryck.”

    Sven Hedin, 1911, i hans förord till Cha-no-yu: Japanernas Teceremoni av Ida Trotzig.

    Detta är ett tacksamt ämne att skriva om, då det finns mycket man skulle kunna berätta. Teceremonin är en sammansatt konstform av allt från arkitektur till kalligrafi. Detta var länge en sluten värld, framförallt för västvärlden. På Etnografiska tog Trotzig det första steget och tesällskapet, museipersonal och besökare gör att traditionen lever vidare. Och kanske är teceremonin idag mer relevant än någonsin.

    Under sommarhalvåret har tehuset öppet. Mer information hittar du här. På museet finner du också Ida Trotzigs fotografier och vår utställning om det traditionella Japan.

    emma53x80Emma Ericsson är museivärd på Etnografiska museet. Hon har en kandidat i Etnologi vid Uppsala universitet och har studerat japansk kultur vid Kyushu University.