• Västra Kina i forskningsfronten

    1 October, 2014 | Arkeologi, Föremål | 0 kommentarer

    Professor Johan Gunnar Andersson och hans kinesiska kollegor upptäckte spåren av Kinas jordbrukarstenålder i provinserna Henan, Gansu och Qinghai i början av 1920-talet. Det var pionjärinsatser i en tid när Asiens förhistoria i stort sett var okänd. På Östasiatiska museet finns hälften av föremålen Andersson och hans team samlade in.

    90 år senare träffar Östasiatiska museet Professor Li Xinwei från Chinese Academy of Social Sciences och hans team i lössjordslandskapet ovan byn Majiayao, i provinsen Gansu i västra Kina.

    Professor Li – vad gör ditt forskningsteam i byn Majiayao?
    Vi planerar för ett stort fältprojekt om jordbrukarstenåldern i västra Kina. Som en del av förberedelserna undersöker vi en av stenåldersboplatserna som Johan Gunnar Andersson upptäckte 1924, det är en mycket viktig plats för arkeologins historia i Kina. Det är en bra startpunkt också för att det är en välbevarad boplats från Majiayao-kulturens tid.

    Idag har vi förstått att perioden för 5 000 år sedan var en tid av förändring och kontakter: den första metallen, koppar och brons, nya grödor som vete. Det är material som talar för kontakter med människor västerut, över Centralasien. Nu arbetar vi med moderna mångvetenskapliga metoder och analyser och hoppas att projektet på sikt kan ge mycket ny kunskap om den här tiden.
    Professor Li Xinwei lovar att hålla oss uppdaterade!

    Eva Myrdal är filosofie doktor med arkeologi som huvudämne och enhetschef för Forskning och Dokumentation på Världskulturmuseerna.

    Taggar: