• Fem korsvägar i Kongo

    17 juli, 2017 | Etnografi, Föremål, Utställning | 0 kommentarer

    Utställningen Korsvägar på Världskulturmuseet utforskar skärningspunkter mellan platser, människor, föremål, idéer och historiska epoker. Bland annat berättar sextiosex föremål om Kongo som en korsväg mellan Europa och Afrika. Här presenterar vi några av de spännande föremål ur Världskulturmuseernas samlingar som visas i montrarna.

    I en ganska sval anmälan av utställningen Korsvägar på Världskulturmuseet i Göteborg undrade Eva Bäckstedt i Svenska Dagbladet vad Kongo har med Korsvägar att göra. Enklast hade kanske varit att hänvisa till utställningsdelens fyra inledningstexter, som kortfattat redogör för detta. Men om det är så att vi varit otydliga, vill jag utveckla tankarna om hur begreppet kan hjälpa oss att förstå Kongos historia.

    Utställningen använder metaforen Korsvägar för att löst samla ett antal sinsemellan olika fenomen eller platser. Varje utställningsdel utforskar sitt tema genom samlingarna som Världskulturmuseerna förvaltar, som är från en mängd olika tider och platser. Dikenga-korset i Kongo i utställningen handlar om en geografiskt relativt begränsad region, nedre Kongo, som är området där Kongofloden har sitt utlopp i Atlanten. Tidsmässigt spänner föremålen över ett par hundra år med fokus på tiden runt sekelskiftet 1900.

    Det här området kan sägas vara en korsväg på fem olika sätt:

    En geografisk korsväg

    Rent geografiskt är nedre Kongo platsen där Kongofloden möter Atlantiska oceanen. Denna korsväg binder därmed samman det inre av den afrikanska kontinenten med Europa och Amerika. Under de senaste femhundra åren har ett ständigt flöde av människor, varor, råvaror, idéer och fört kontinenterna närmare varandra över dessa vattenmassor. Ett exempel på detta i utställningen är det franska artillerisvärdet från tidigt 1800-tal – med lokalt tillverkad klinga –  som togs från en högstatusgrav i Kongo i början av 1900-talet. Jag har skrivit om svärdet i ett tidigare blogginlägg.

    Ceremoniellt svärd från en gravplats i nedre Kongo. 1910.03.0137. National Museums of World Culture, Sweden, CC-BY.

     

    En historisk korsväg

    I nedre Kongo har även olika världshistoriska skeenden korsat varandra, ofta på ganska våldsamma sätt. Från hamnar runt Kongoflodens mynnings skeppades miljontals tillfångatagna afrikaner till Amerika, ett sammanhang som är nära kopplat till den globala handelns expansion och den europeiska industrialiseringen. Det gamla Kongoriket med anor från 1300-talet var först en partner och sedan en motståndare till denna omänskliga handel. Under 1880-talet koloniserade europeiska makter området, vilket följdes av 1900-talets motstånd mot europeisk överhöghet. I utställningen illustreras det tidiga inhemska motståndet mot den koloniala administrationen av fotografiet av profeten och aktivisten André Matswa (1899-1942), som var en av de som starkast formulerade ett politiskt motstånd mot förtrycket i Kongo-Brazzaville och därför mördades av kolonialmakten.

    Religiöst kraftföremål som består av två bilder av den kongolesiske profeten André Matswa monterade på en fanerad träskiva. Högra fotot föreställer Matswa som militär och är troligen autentiskt, den vänstra Matswa som barn i samtal med Jesus. 2012.08.0001. Photo: National Museums of World Culture, Sweden, CC-BY.

    En religiös korsväg

    Matswas rörelse var även i högsta grad religiös, vilket påminner om de senaste fem hundra årens intensiva möten, konflikter och blandning mellan kristna och inhemska religiösa traditioner. Kongo är platsen även för denna korsväg, vilket många föremål i Världskulturmuseernas samlingar vittnar om. Korset har under hela tiden varit den symbol genom vilken européer och afrikaner försökt förstå varandras olika föreställningar om livet, döden, gud och andra andliga krafter. I dagens både Kongo-stater är korset mestadels en kristen symbol. Kristendomen har här en drygt femhundraårig historia, alltsedan João I (Nzinga a Nkuwu), kungen av Kongoriket, lät döpa sig som kristen 1491. Men det här santu-korset från sekelskiftet 1900, som visas i utställningen, hade använts som ett andligt kraftföremål för att få jaktlycka, då missionären Gustav Nykvist samlade in det. Både korsets form och användning visar blandningen mellan europeiskt och kongolesiskt inflytande.

    Kraftföremål i form av ett kors (santu), som användes för att ge jaktlycka. Från Songololo, Kongo-Kinshasa. 1907.27.0001. Photo: National Museums of World Culture, Sweden, CC-BY.

    En social och politisk korsväg

    Utställningsdelen Dikenga handlar också om Kongo som en social och politisk korsväg där europeisk kolonialism och mission krockade med inhemska sätt att organisera samhällen. När det centraliserade Kongoriket genom konflikter i slavhandelns spår förlorade i inflytande, styrdes området under 1800-talet av en mängd små hövdingadömen. Handel, religion, lag och rätt kontrollerades av lokala ledare, präster och andliga sällskap. De europeiska kolonisatörerna erövrade nedre Kongo med våld, tog kontroll över handeln och råvaruutvinningen, medan de lokala ledarnas roller reducerades kraftigt. En av de uppgifter som européerna fråntog det lokala ledarskapet var rätten att bestämma över liv och död. Personer som var skyldig till allvarliga brott kunde dömas till döden och som den här staven visar var bilder på bakbundna (och ibland knäböjande) människor underställda hövdingens gestalt en återkommande symbol för ledarens makt.

    Detaljer av en hövdingstav (mvwala) från Mayombe-området i nedre Kongo. Sent 1800-tidigt 1900-tal. Till vänster en bild av en hövding, i mitten och till höger en bild av en fånge som väntar på hövdingens dom. 1919.03.0053. Photo: National Museums of World Culture, Sweden, CC-BY.

    En kosmologisk korsväg

    Den viktigaste korsvägen som utställningen beskriver är den mellan världsbilder och synen på människans plats i kosmos. Dikenga – det kongolesiska korset – har som symbol en flertusenårig historia, vilket klippmålningar i området visar. Forskarna vet förstås inte hur människor tolkade symbolen i forntiden, men genom tidiga europeiska källor kan vi vara ganska säkra på att korset var centralt i den förkristna kosmologin och fortsatte vara en nyckelsymbol i det koloniala Kongo.

    Dikenga-kors. Symbolen markerade ofta ingångar till grottor och inhägnader där ritualer och möten med andliga varelser skedde. Detalj av skifferplatta från rituell plats i nedre Kongo. Slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. 1954.01.2592. Photo: National Museums of World Culture, Sweden, CC-BY.

    Den beskrev den grundläggande uppdelningen mellan människornas värld och andarnas värld, två sfärer skilda åt av ett stort vatten (den horisontella axeln). Men också hur världarna var sammankopplade genom ett ständigt flöde av energi dem emellan (den vertikala axeln). Korset beskrev även solens gång, människans liv och död, ledarens ansvar inför folket, individens förhållande till naturen, samhället, förfäderna och barnen.

    Schematisk bild av det kongolesiska korsets kosmologiska betydelser. Efter bl a den kongolesiske filosofen Kimbwandende Kia Bunseki Fu-Kiau (se t ex African Cosmology of the Bântu Kôngo, 1980).

    Föremålen i utställningen är huvudsakligen från tiden kring sekelskiftet 1900 och har alla kopplingar till den grundläggande världsbild som symboliseras av korset, Dikenga. Minnesskulpturen som föreställer en mor och ett barn uttrycker till exempel föreställningar om avlidna släktingar i andevärlden, vitfärgad, inåtblickande och på samma gång redo att tala till och hjälpa sina efterlevande i vår värld. Men föremålen visar samtidigt de influenser och historiska händelser som präglat nedre Kongo under de senaste femhundra åren.

    Minnesskulptur (kitumba) i målat trä från Vungu, Kongo-Kinshasa. Tidigt 1900-tal. 1919.01.0730. Photo: National Museums of World Culture, Sweden, CC-BY.

    Skulpturen lånar madonnan och barnet från den katolska världens bildspråk men ger relationen mellan mor och barn en distinkt kongolesisk betydelse – den mellan en anmoder och släktlinjen hon givit liv och styrka till.

    Huvudbild: detalj av skulpturer 1919.01.0730 och 1919.01.0720Foto: Michael Barrett / National Museums of World Culture, Sweden. CC-BY.