• Tänker på dig

    27 november, 2015 | Bevarande, Föremål, Samlande, Utställning | 0 kommentarer

    Jag arbetar nästan dagligen i det föremålsmagasin där Paracastextilierna förvaras. Ofta rörs jag av den omsorg och respekt som lagts ned i teknik och tid, utfört av en mänsklig hand lik min egen,  för att följa den döde i graven i Perus ökensand för 2000 år sedan. Samma vördnad känner jag inför en annan samling textilier som är förvarade i samma rum och i samma hyllsystem, men ett par ramar upp. Det är minnesrutor och täcken broderade och dekorerade av människor närmre mig i tid och rum än Paracastextilierna, men de är gjorda med samma omsorg och respekt till minne för en när och kär som dött i sjukdomen aids.

    Utställningen No Name Fever – aids i globaliseringens tidsålder visades på Världskulturmuseet 2004-2007. Det var en av de fyra första utställningarna som visades när museet öppnade den 27 december 2004. Titeln på utställningen No Name Fever kommer från de kinesiska myndigheternas vägran att erkänna aids när människor började uppvisa symptom på sjukdomen som spreds genom att förorenat blod sålts av fattiga bönder till olagliga insamlare som sålt det vidare till sjukhus. Utställningens innehåll kom till genom tvärvetenskaplig forskning av akademiker, aktivister och beslutsfattare, och den var ett samarbetsprojekt mellan Världskulturmuseet och Museion vid Göteborgs universitet.

    Ett svenskt aids-täcke på väggen och ett filippinskt aids-täcke på golvet i utställningen No Name Fever på Världskulturmuseet 2004-2007.

    Utställningen innehöll personliga vittnesmål, saklig information, filmer, fotografier, hantverk, kampanjmaterial, konst, skulptur och musik från hela världen. Politiskt och poetiskt innehåll visades i sju känsloladdade teman: Förnekande, Rädsla, Ilska, Lust, Sorg, Förtvivlan och Hopp. I Sorg-delen visades två Aids Memorial-täcken, ett från Sverige och ett från Filippinerna. En nedskalad version av utställningen, där det svenska aids-täcket var ett av föremålen, reste till Red Location Museum i Port Elisabeth i Sydafrika och visades där 2007–2008

    Red Location Museum

    Ett svenskt aids-täcke i utställningen No Name Fever på Red Location museum i Sydafrika 2007-2008.

    Rutor och täcken började tillverkas på initiativ av The Names Project i San Francisco, USA, 1987. De gjordes av privatpersoner till minne av vänner och släktingar som dött i sviterna av aids. Minnesrutorna är 90 x 180 cm som ett gravtäcke, och innehåller oftast namnet på personen som dött samt föreställer saker som förknippas men den döde. Åtta sammansydda minnesrutor utgör ett Aids Memorial-täcke på 360 x 360 cm. Täcken och rutor har använts i informationssyfte och som ett sätt att påbörja samtal om hiv och om hur sjukdomen kan drabba alla människor.

    En minnesruta till sångaren Freddie Mercury som dog i Aids den 24 november 1991. Minnesrutan finns Världskulturmuseets samlingar.

    En minnesruta till sångaren Freddie Mercury som dog i aids den 24 november 1991. Minnesrutan finns Världskulturmuseets samlingar.

    Från början var de också ett sätt att symboliskt visa att det bakom statistiken fanns människor av kött och blod, som var älskade och sörjdes av vänner och familj. Rutorna sändes till de nationella organisationer som representerade The Names Project. Föremålen ingår i ett större lapptäcke där delarna är spridda i ett 40-tal länder. I USA finns den största faktiska samlingen: The Aids Memorial Quilt. Den utgörs av cirka 48 000 rutor från 29 länder och täcker en yta av 7 fotbollsplaner. Detta bedöms vara det största hantverket på gräsrotsnivå i världen. I takt med att hiv-smittan, sedan bromsmedicinerna kom 1996, inte längre är förknippad med dödlig utgång i rika länder, har tillverkningen av rutor och täcken upphört i Sverige. Hur det ser ut med spridningen av hiv i världen idag kan man se på Institute for Health Metrics and Evaluations IHME hemsida.

    Ett av två aids-täcken i Världskulturmuseets samling.

    Världskulturmuseets samling 2010.01.0001-0013, med två Aids Memorial-täcken och elva individuella minnesrutor är ett unikt tidsdokument. Det är textilier med broderi och applikation som är tillverkade i Sverige under åren 1989-1996, och de ingår i en global samling föremål som finns i alla världsdelar. Samlingen har donerats till Världskulturmuseet av Stiftelsen Noaks Ark i Stockholm/The Names Project Sverige. Samlingen representerar den kärlek och omsorg vi människor i alla tider visat varandra världen över och den stora sorg vi känner när vi mister någon som är oss kär.

    Den 1 december är den Internationella aidsdagen och under 2015 genomför Folkhälsomyndigheten en nationell informationsinsats om hiv, läs mer på hiv idag är inte som igår!

    Taggar:

    author photo

    Anna Javér är textilkonservator och ansvarar för att Världskulturmuseernas textilsamlingar bevaras och är tillgängliga för forskare och besökare. Hon har främst sin arbetsplats på Världskulturmuseet i Göteborg.