Den 11 november är det Arkivens dag som är ett samarbete mellan olika arkivinstitutioner i Sverige. Målet är att väcka intresse för arkivens verksamheter ute i hela landet. Jag vill därför passa på att berätta lite kort om arkiven på Världskulturmuseerna.

Ofta tittar vänner och bekanta förvånat på mig när jag berättar att jag arbetar som arkivarie på Världskulturmuseerna (Statens museer för världskultur)- Finns det arkiv och arkivhandlingar där?! Det tänker man ju inte på, utbrister många spontant. Och det är nog så – Världskulturmuseerna ansvarar för fantastiska föremålssamlingar och producerar intressanta utställningar och programverksamheter – att vi också förvaltar över arkivsamlingar kan så klart vara lätt att missa. Om man inte är en arkivarienörd som jag förstås. Men att arkiven hamnar så i skymundan är ju så synd; det är ju genom arkiven vi kan vi få en större förståelse för både samlingarnas och museernas roll i historien.

Har bara skrapat på ytan

Som relativt nyanställd och den enda arkivarien för Världskulturmuseerna är det en stor uppgift att få grepp om alla arkivhandlingar. När jag började skriva det här blogginlägget hade jag ambitionen att ge en fullständig och tydlig bild av vad som döljer sig i arkiven. Jag tror att det är vanligt att man i sin arkivarieroll snabbt vill få en förståelse för innehåll och se tydliga strukturer i arkiven. Men man får inte heller ha för bråttom. Då kan det bli fel. Informationen om arkivsamlingarna kan bli missvisande och jag inser i skrivande stund att jag ännu bara hunnit skrapat på ytan. En mer fördjupad förståelse kommer så klart att ta längre tid. Men som sagt, en övergripande inblick ska jag nog kunna få till så häng med om du vill…

En kort bakgrund

Statens museer för världskultur (=Världskulturmuseerna) bildades den 1 januari 1999 som en statlig myndighet under Kulturdepartementet och består av ett ledningskansli vars ansvarsområden är myndighetsövergripande frågor och gemensam administration.  Under myndigheten ligger också fyra fantastiska museer.  Etnografiska museet, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg.

Förutom Etnografiska museet som var en egen myndighet fram till 1999 hörde museernas arkivhandlingar tidigare till andra huvudmän. De fyra museerna förvaltar därav sina ”museispecifika” handlingar och dess historia i de egna arkiven. På Världskulturmuseerna finns alltså både myndighetsarkiv som innehåller allmänna handlingar samt arkivhandlingar från tidigare arkivbildare eller privata donationer. Tidsmässigt sträcker sig arkiven från ca 1730 och framåt med tonvikt på 1900-talet.

De fem förstnämnda arkiven nedan ingår i myndighetens egen arkivbildning:

Ledningskansliet
Etnografiska museet
Medelhavsmuseet
Världskulturmuseet
Östasiatiska museet

Övriga arkiv tillhör tidigare eller självständiga arkivbildare kopplade till respektive museum.

Etnografiska Museet
Sven Hedins stiftelse
Etnografiska museets vänner

Östasiatiska museet
Östasiatiska museet
Östasiatiska samlingarna
Kinakomittén
Karlsbeckskonsortiet
Föreningen Östasiatiska museets vänner
Osvald Siréns arkiv

Medelhavsmuseet
Gemensamma handlingar
Grekisk-romerska avdelningen
Egyptiska avdelningen
Cypernsamlingarna
Cypernsamlingarna – Einar Gjerstads efterlämnade handlingar
Cypernsamlingarna – J-R Stewarts samling
Islamsamlingen
Lennart och Ernst Kjellberg efterlämnade handlingar
Åke Åkerströms samling
Hans Henning von der Ostens samling
Egyptiska museet och Egyptiska kommittén

Världskulturmuseet
Göteborgs etnografiska museum

Forskningsresor

Museernas chefer var från början ofta själva ute på forskningsresor men från och med 1967 kom forskningen att förläggas till institutionerna på universiteten. Då minskade mängden sådan dokumentation i arkiven. Men fram till dess kan man bland chefernas efterlämnade handlingar alltså förutom myndighetskorrespondens också hitta forskningsmaterial från fältresor och expeditioner.

Ett exempel på ett fotografi från Världskulturmuseernas samlingar som togs under fältexpedition. Den föreställer en yngre kvinna i sockerrörsodling. Fotograf: Gerhard Lindblom som bland annat reste på forskningsresor till Kenya och Uganda 1920, till Libyen 1938. (Källa: Wikipedia) Lindblom blev föreståndare för Statens etnografiska museum 1935. Föremålsnr 0087.a.0023; PD.

Arkiven innehåller också bland annat kataloger och förteckningar över museernas samlingar, dokumentation och teckningar av föremål, fältdagböcker och korrespondens från forskar-och fältresor,  klipparkiv, fotosamlingar men också dokumentation från utställningar och programverksamhet genom tiderna.

Utdrag ur fältdagbok. Foto: Annelie von Wovern/Världskulturmuseerna; CC-BY.

Hur gör jag om jag vill ta del av arkivhandlingar?

Vill du ta del av myndighetens allmänna handlingar kontaktar du myndighetens registrator på mejl eller telefon. Om man vill ta del av våra övriga arkivsamlingar går man in på museets hemsida och vidare in på forskarservice. Där fyller man i en ansökan om att få besöka museet för att titta i arkivhandlingar. När vi får in en förfrågan går den vidare till mig eller en intendent som tar kontakt med er. Välkommen att ta del av våra arkiv.

PS.

Vill du veta mer om Arkivens dag? Läs mer här.

Huvudbild: Arkivbild. Foto: Annelie von Wowern/Världskulturmuseerna; CC-BY.