• TOPP FEM FÖREMÅL DU INTE FÅR MISSA PÅ MEDELHAVSMUSEET

    7 september, 2017 | Egypten, Föremål, Keramik | 2 kommentarer

    I Medelhavsmuseets utställningar finns tusentals föremål som bara väntar på att du som besökare ska förundras över dess skönhet. Enbart Egypten-sektionen består utav 2000 objekt! Däremot är själva antalet en droppe i havet om man jämför med British Museum som har ca 80 000 föremål utställda. Men Medelhavsmuseet kan definitivt konkurrera internationellt när det gäller just föremål från Cypern. Därför har jag förslag på cypriotiska föremål du absolut inte får missa. Jag förklarar varför i den här listan över 5 i topp-föremål du bara måste se.

    VOUNIHUVUDET

    Vounihuvudet från Vouni, Cypern. Foto: Världskulturmuseerna, CC-BY.

    Om du går omkring i Cypernutställningen kommer du förhoppningsvis lägga märke till ett sorts småleende som finns på många av skulpturerna. Det är ingen slump utan ett mode i Medelhavet runt 500 talet före vår tidräkning (f.v.t.). Det kallas ”det arkaiska leendet” och finns även på grekiska statyer från samma tid. Det bär släta drag likt de från Grekland, men ansiktets smala anatomi tycker jag påminner om orientalisk/egyptisk skulpturkonst. Vounihuvudet är hugget i kalksten och hittades på Cypern vid utgrävningen 1929 och namnet kommer just från ett berg med samma namn.

    OINOCHOE

    Svartröd keramik, Oinochoe, från Stylli, Cypern. Foto: Världskulturmuseerna, CC-BY.

    Bland arkeologer kallas den här kannan för en oinochoe. Den kommer från den cypriotiska provinsen Stylli. Dess svartröda färg, cirklarna, linjerna och mönster antyder att den ska kopplas till cyprioarkaisk tid. På ren svenska betyder det tiden kring 750-600 f.v.t. Men det jag tycker just du ska vara uppmärksam på är dess koncentriska cirklar. Människorna som bodde kring Medelhavet verkar ha varit mycket förtjusta i just den här symbolen och de ses av arkeologer som typiska för bronsåldern, dvs mellan ca 3000-1000 f.v.t. Cirklarna ska enligt arkeologerna vara tecken på att de som tillverkat den här keramiken ska ha varit soldyrkare.

    De koncentriska cirklarna fick mig att haja till eftersom jag också har sett dem på hällristningar här hemma i Sverige. Men inte bara här i Norden utan även på Sardinien på Italiens västkust. Här fanns förr i tiden ett folk som kallades nurager. Dessa hade också liknande cirklar på sin keramik, precis som exemplet med den här kannan. Om du tar dig tid att gå in i vår Egyptenutställning, i rummet med den stora mattan över Egypten, kan du hitta ett kärl som faktiskt bär på samma koncentriska cirklar. Enligt mig är detta ingen slump. Kan det vara så att cyprioterna, sarderna, skandinaver och egyptierna påverkats av varandra? Vad tror du?

    ARTEMIS

    Artemis, romersk kopia. Foto: Världskulturmuseerna, CC-BY.

    Detta är Artemis, jaktgudinnan. Här ses hon sänka sin pilbåge efter att precis ha avlossat en pil. Hon har ena foten framför det andra. På så vis får jag som betraktare intrycket av att hon är i rörelse. Men är detta då en komplett staty från det antika Grekland? Nej, enbart torson, d.v.s. klädedräkten och ansiktet är antikt. De tros härröra från romersk kejsartid, ca 50-200 e Kr. Det var vid den tiden som kända kejsare som Nero, Titus, Trajanus och Hadrianus levde.

    Just den här statyn är dock ett restaureringsprojekt från 1700 talet då det var populärt att komplettera ”trasiga” statyer. Intressant är också stöttepelaren som finns bakom Artemis högra fot. Den avslöjar att detta är en romersk kopia av ett tidigare grekiskt original. Det beror på att romerska skulptörer inte lyckades få statyer att stå fritt. En annan viktig sak att tänka på är att förr i tiden, i antika Grekland och Rom var statyerna faktiskt målade i praktfulla färger (något som vi tog upp i utställningen Vita lögner som visades på Medelhavsmuseet 2010-2011). Det har forskare lagt märke till eftersom de hittade färgpigment på skulpturerna. Så detta om att atenare och romare skulle ogilla allt som har med färg att göra är falskt!

    GREKISK BOXARE

    Grekisk boxare, romersk kopia. Foto: Världskulturmuseerna, CC-BY.

    Det här är en romersk kopia av en grekisk boxare. Det har tolkats så av arkeologer pga de spruckna läpparna, huvudskyddet och de något uppsvällda öronen. Inte olikt dagens kampsportsutövare. Huvudet utgår från det atenska idealet från 400 talet f.v.t., då man gärna prisade den mänskliga fysiken och idrottens centrala roll. (Vi har ett skolprogram som handlar om just detta, det kan du läsa mer om här.)

    Avbildningarna från Grekland fokuserade vanligen på övermänniskor som kan kopplas till gudar och hjältar. Romarna däremot gick ett steg längre och fattade intresse för att också avbilda sig själva. Det gällde främst kejsare men även andra, särskilt bland överklassen. Då var det populärt att framhäva typiskt romerska attribut som exempelvis slughet, visdom och värdighet. Det kunde bland annat visas genom att visa tecken på ålderdom, t.ex. med hjälp av rynkor.

    NESWAIU

    Mumien Neswaiu från Luxor. Foto: Världskulturmuseerna, CC-BY.

    Detta är den egyptiske prästen Neswaiu. Han levde 200 f.v.t. och ingick i prästerskapet i Thebe (nuvarande staden Luxor). Thebe var en gång i tiden huvudstad i det gamla Egypten och här fanns flera olika tempel. Just Neswaiu tjänade guden Montus. Montus var en gud som kopplas samman med solen, krig och tapperhet. Falken, tjuren och solskivan brukar vara typiska symboler för den här guden.

    Eftersom det var en så pass viktig gud är det logiskt att tänka sig att Neswaiu hade en högt uppsatt roll i det dåtida samhället. På bilden syns mumien i sin svepning och kistan som är själva kartonnaget. Kartonnaget består utav cederträ, vilket tyder på import utifrån. Neswaius vackra färger, mönster och gnistrande amuletter inger, åtminstone för mig en känsla av prästerskapets prakt.

    För att studera mumiens innehåll utan att skada själva linnetyget har forskarna använt röntgenteknik. Det är bara ett av många exempel på hur digital teknik revolutionerar arkeologin. (Ett annat exempel på detta hittar du i ett blogginlägg min kollega skrev om 3D-scanning.) Men, vilka känslor och tankar uppfylls just du av när du träffar Neswaiu? Det är upp till dig att ta reda på!

    PS!

    Vi har också skrivit om de topp 5 föremål du absolut inte får missa på Etnografiska museet. Det kan du läsa om här.