• I en lägenhet i Lund sitter en ung kvinna

    4 juli, 2017 | Föremål, Förvärvsomständigheter, Keramik | 0 kommentarer

    Det är sommar och det är extremt varmt. Men det är mitt i natten och därmed mer uthärdligt. I en lägenhet på Klostergården i Lund sitter en 28-årig kvinna med vidöppna fönster och stirrar på den korniga bilden på den svartvita teven. Man kan ana en människolik vit figur med stort huvud som sakta rör sig nerför en stege. Han har precis landat med Örnen. ”Detta är ett litet steg för en människa men ett stort steg för mänskligheten”. Själv ligger jag i kvinnans mage.

    Lerkärlet från en Aguaruna-kvinna som avbildar Neil Armstrong. 2013.04.0118, Världskulturmuseet, CC-BY.

    Min mamma har många gånger berättat om hur hon såg tv-sändningen av månlandningen och vilken stor händelse det var. Neil Armstrong, första människan på månen!

    En annan kvinna, på andra sidan jordklotet, blev också tagen av händelsen 1969. Hon bodde i Sydamerika och tillhörde Aguaruna, ett folk som till största delen lever i Peru. Under lång tid stod de emot först Inka-riket och därefter spanjorerna och de höll sig relativt oberoende ända fram till 1950-talet. De är kända som skickliga krigare och det finns en tradition av huvudjakt. Kvinnan vi här talar om ägde en kruka. En kruka som avbildar Neil Armstrong. Om hon tillverkat den själv, eller om någon annan tillverkat den, ska vi låta vara osagt.

    I Aguarunas föreställningsvärld, liksom i många andras, betraktas himlakropparna inklusive månen och solen som gudar. Hur skulle en människa kunna komma i närheten av dessa, än mindre faktiskt gå på dem? Och ändå var det precis det som hände 20 juli 1969 när Neil klev ner på månen. Om Aguaruna-kvinnan hade möjlighet att också se det på tv, eller om hon såg en bild, eller om det var någon som berättade det för henne; det vet vi inte. Men oavsett hur hon fick ta del av vad som hände bestämde hon sig för, eller någon i hennes närhet (traditionellt är det kvinnor som tillverkar lerkärl hos Aguaruna), att tillverka ett kärl föreställande Neil Armstrong – den första människan på månen.

    För att man ska kunna se Neils ansikte och hjälm måste kärlet placeras upp och ner. Kärlets runda botten är alltså i form av Neils huvud. Ansiktet är tydligt, ögonen har ögonfransar, och på magen är ett mönster ritat som jag tolkar som en detalj av Armstrongs dräkt. Öronen är tydligt markerade.

    Aguaruna, Maranon, Peru. Foto: Rafael Karsten (expedition 1916-1919). 003572

    Men hur hamnade kärlet i Göteborg? Samma år som kärlet tillverkades (alltså 1969) behövde hon, eller kanske hennes barn, läkarvård. Hon sökte då upp en amerikansk missionär som fanns i området och som hjälpte henne. Som tack för hjälpen fick denna missionär Neil Armstrong-kärlet.

    Tre år senare, 1972, reste den 28-årige Bengt Arne Runnerström i Sydamerika för första gången. Han har bara några år tidigare rest runt i Afrika och det skulle så småningom komma att bli många fler resor, resor som sedan blivit underlag för hans böcker och illustrationer. Kanske minns ni hans illustrationer till Ernst-Hugos fantastiska läsning av Kalle och chokladfabriken från 1980-talets början? Men nu är han alltså i Sydamerika i Ecuador. Han kommer till staden Puyo och träffar där den amerikanske missionären. Under sina tidigare resor har han samlat på sig en mängd föremål och minnen och mötet med missionären resulterar i att han får Neil Armstrong-kärlet.

    40 år senare, 2013, donerar han tre samlingar till Världskulturmuseet. Och en av dessa innehåller ett flertal föremål från resan 1972, bl.a. kärlet med porträttet av Neil Armstrong.